Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Sommar och sol över Finlands ekonomi - Finlands ambassad, Astana : Aktuellt

FINLANDS AMBASSAD, Astana

Embassy of Finland
Astana Tower 17th floor, 12 Samal Microdistrict
010000 Astana, Kazakhstan
Tel. +7-7172-44 21 21
E-post: sanomat.ast@formin.fi
Suomi | Svenska | По-русски |  | Instagram | 
Normal textstorlekStörre textstorlek
 
Nyheter, 22.9.2010

Sommar och sol över Finlands ekonomi

Kuva: Niklas Sjöblom/Taivasalla.net

Sommaren i Finland har varit rekordartat varm. I Joensuu i norra Karelen uppmättes i juli alla tiders högsta dagstemperatur 37,2 grader C. Det föregående rekordåret var 1914. Sommarvärmen piggade också upp nationalekonomin, skriver tidningen Arvopaperis chefredaktör Eljas Repo. I maj förutspådde Nordea en ökning av Finlands BNP detta år med 2,7 procent. I slutet av augusti gav Nordeas ledande ekonom Martti Nyberg ett nytt tillväxttal på 3,5 procent.

Finansminister Jyrki KatainenFinansminister Jyrki Katainen

Finansminister Jyrki Katainen skröt med att det ekonomiska läget i Finland nu är i sin helhet bättre än före sommaren. ”Det är möjligt att Finland nästa år rentav är det ekonomiskt starkaste landet inom EU”, framkastade Katainen i samband med budgetdebatten.

 

Varför fick sommarsolen Finlands ekonomi att svänga?

Det vore trevligt att tro att solskenet och det osedvanligt vackra vädret kunde få landets ekonomi att stiga. Traditionella fakta och den på statistik baserade ekonomiska vetenskapen stöder inte detta påstående. Det är lätt att se ett samband mellan temperaturen i luften och lantbruket och turismen. Det vackra vädret förbättrade inte lantbruksproduktionen utan skörden torde ha blivit dålig på grund av torkan och den vackra sommaren lockade inte fler turister än under tidigare år till Finland.

Det vackra vädret kunde emellertid ha inverkat på medborgarnas sinnestämning. Juli är semestermånaden i Finland och den tillbringas i huvudsak i hemlandet. Oberoende av om det var en tillfällighet eller inte, så visade statistikcentralens förtroendebarometer för konsumenterna i augusti 2010 rekordnivån 21,9. Bara en gång tidigare har förtroendebarometern under sin 15-åriga historia visat ett lika högt värde. Detta skedde för tio år sedan mitt under den ekonomiska berusningen vid millennieskiftet.

Exportstatistiken från sensommaren, byggnadsboomen samt börsbolagens resultat visade att den ekonomiska upphämtningen var snabbare än vad man trodde på våren.

Varför är den finländske konsumenten nöjd?

Enbart en vacker sommar kan inte höja konsumenternas förtroende högre utan redan tidigare uppmättes i Finland höga förtroendesiffror.

Finanskrisen och den ekonomiska chocken i världen har sist och slutligen behandlat den finländske konsumenten tämligen milt. Inkomstnivån för dem som behållit sin arbetsplats steg åren 2008 och 2009, då den allmänna lönenivån steg och inflationen låg vid nollstrecket. Statsmakten fruktade ett värre öde mitt under finanskrisen och beslöt stimulera ekonomin genom att bland annat sänka matmomsen, även i restauranger.

Situationen för vanliga finländska bostadslåneinnehavare har förbättrats, då genomsnittsräntan för bostadslån hållits under två procent (Finlands Bank). För några år sedan var räntan mer än dubbelt högre. I Finland, där bostadsmarknaden inte reagerade på finanskrisen i motsats till många andra länder, kunde bankerna erbjuda bostadslån på samma villkor som tidigare. Prisindexet för bostäder var nu i augusti 2010 högre än någonsin tidigare.

IMF bekymrar sig trots allt

International Monetary Funds Finland-rapport publicerades 2.9.2010. I denna kunde man ännu inte utläsa någon glädje över konjunktursvängningen och rapporten andades inte heller samma optimism som kunde påträffas hos Nordeas Martti Nyberg, Samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen eller i förtroendet hos de finländska konsumenterna.

The Global Competitiveness Report 2010-2011IMF ansåg att de ekonomiska utsikterna för Finland fortfarande var osedvanligt osäkra. IMF bedömde att BKT för innevarande år skulle stanna vid bara 1,3 procent. En ganska stor skillnad jämfört med de finländska konjunkturinstituten, men detta kanske beror på IMF:s allmänna försiktighet. Dessutom torde IMF:s prognos ha baserat sig på det statistiska materialet från försommaren.

Hur som helst är förutsättningarna för ett uppsving inom den finländska ekonomin magra om inte världsekonomin och i synnerhet den europeiska ekonomin fungerar som draghjälp. Inga opinionsundersökningsinstitut har med övertygelse sagt att recessionen är bakom oss och att nu går det uppåt. Den ekonomiska framtiden har alltid sina risker.

Oberoende av det ekonomiska uppsvinget kommer tillväxttakten i Finland att vara långsam enligt IMF. Den åldrande befolkningen utgör en extra utmaning för ekonomins hållbarhet. I västvärlden är problemet strukturen på ålderspyramiden – antalet pensionärer i framtiden ökar i relation till de arbetande. I Finland är detta problem ännu svårare än för genomsnittet, något som IMF:s rapport oroar sig över.

IMF:s rapport på 94 sidor prisar banksystemet i Finland, som på ett förträffligt sätt repat sig efter finanskrisen utan att dras med värre skador. Bankerna har förmått erbjuda såväl bostadskrediter som företagsfinansiering, då bankernas egna affärer varit i skick. På samma sätt har det alls inte varit i alla länder som IMF bevakar. I Finland har man lärt sig av erfarenheterna från bankkrisen på 1990-talet.

En historisk smäll

Indragningen av Finland i recessionen år 2009 var osedvanligt våldsam. BKT sjönk med 8 procent på ett år, vilket för övrigt var mer än någonsin sedan inbördeskriget år 1918. IMF:s rapport påpekar att minskningen i BKT var den största bland alla länder som använder sig av euron.

Finland skakades i synnerhet av nedgången inom metallindustrin, elektronikindustrin och byggandet. I år har i synnerhet exporten inom basmetall- och träförädlingsindustrin dragit bra. För detta kan Finland tacka den starka uppgången i Kina samt den förbättrade efterfrågan inom den tyska industrin.

Den kanske viktigaste orsaken till korrigeringen i Nordea-ekonomistens förutsägelse och i Katainens uttalande var det förbättrade sysselsättningsläget. Ännu på våren visade arbetslöshetskurvan uppåt, medan arbetslöshetsgraden i Finland svängde neråt. För nästa år pekar alla förutsägelser, inklusive IMF:s, på en sjunkande arbetslöshet i Finland.

Arbetslösheten i Finland är detta år 8,5 procent, vilket är lägre än genomsnittet i Europa. Arbetslösheten i Finland uppvisar stora regionala skillnader. I östra Finland uppgår arbetslösheten till 10,8 procent, medan den i södra Finland är 6,7 procent och i huvudstadsregionen ännu lägre.

I allmänhet finns ett klart samband mellan nedgången i BKT och ökningen inom arbetslösheten. Teoretiskt efterföljs en kraftig nedgång av en kraftig ökning av arbetslösheten. Enligt IMF:s rapport är det överraskande att den kraftigaste nedgången i BKT inom euroområdet inte ledde till en kraftig ökning av arbetslösheten i Finland.

World Economic Forum placerar årligen länderna i världen i rangordning enligt deras konkurrenskraft. Den exceptionella nedgången i Finlands BKT borde ha drabbat landet kraftigt, men nej. Finland är fortfarande det sjunde konkurrenskraftigaste landet i världen. Enligt WEF finns bara Schweiz, Sverige, Singapore, Förenta staterna, Tyskland och Japan före Finland.

Mera: The Global Competitiveness Report 2010-2011

Text: Eljas Repo, chefredaktör för tidningen Arvopaperi

Skriv ut

Uppdaterat 22.9.2010


© Finlands ambassad, Astana | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter